Då sitter man uppe i sthlm och väntar på att bilen ska gå hemåt igen. Juldagen var kanon är så glad att jag åkte upp, var påväg att stanna hemma pga sjukdom men tog mig i kragen och satte mig på tåget med Alex. Väl uppe började jag må bättre och mot kvällningen när boxen var öppnad var det bara att börja festen! Kvällen såg ut såhär.. Vi började hos Jojje ( Lolas pojkvän som var i göteborg) sen åkte vi till odenplan där Alex pojkvän höll till med hans vänner. Drack lite skumpa sen bar det av mot Ambassadeur, där vi gick in och påbörjade natten alla upptåg. Vi träffade allas vår Saeed en riktigt glidare där han stod vi baren i all sin glans och väntade. Vi drack och drack och drack. Jag insåg att vi hade druckit en del när Louise bestämt skulle ta kort på mitt visakort och visa upp det för alla. Alex kväll slutade här på Amba när hon i något för förfriskad fick se sig själv besegrad av alkoholen. Jag och Louise tyckte dock att kvällen bara hade börjat och det var dags för nästa ställe. Så vi drog till sturecompaniet och upp till V, där jag gjorde bort mig rejält. Han kommer gående, fullt av livvakter, och jag dum som är utbrister ZLAAAAAAAAAAATAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN! Just i det läget hade jag något speciellt att säga till honom, men nu i efterhand inser jag att det var ett av mina mindre smarta drag. Men jag bjuder på den. Han är trots allt en legend. När vi kände att V blev lite väl enkelt, drog vi till the W, alltså whiteroom. Fullt av folk, jag blev tomtemor, shots efter shots, åh vilken snygging! Sågs inte vi på sture? JO... Okej, Namn? Vet ej. Okej. Mer shots! Hem ? Nej.. Mer shots! DANSA DANSA! Nu får det räcka. INGA MER SHOTS! Tack gumman det var storslaget. Vaknar upp dagen efter, blåmärken, skrubbsår, smärta smärta. Visar Lollo mina ben, hon visar mig sina. Vad hände igår? Nej, vilar lite till.
DAGENS TANKE
Play or get played, är det verkligen så? Eller ska man behandla folk som man själv vill bli behandlad? Det är svårt att veta när det är rätt tillfälle för dom olika visdomsorden att gälla. Finns det regler? Det vet jag inte. Men jag känner som såhär. Att spela efter play or get played, då skyddar man själv, man lever i ett skådespel som pågår utanför dörrarna till ens egna hem. Eller, ibland tar man tom med sig orden hem till sängen. Men eftersom man lever i ett skådespel blir man inte sårad av en annan person. MEN däremot tror jag att man sårar sig själv desto mer. Om vi då ser till det andra, behandla andra som du vill bli behandlad själv, då öppnar man sig själv, man blir mer sårbar. Vilket vill man helst? Vara skådespelet eller bli utsatt för det? Jag tror alla väljer det första alternativet. Vi människor står oss själva närmast, och varför skulle vi välja vår egen smärta? Jag önskar att det hade varit på ett annat sätt men det är inte så. Vi vill inte verka needy, vi vill inte visa oss sårbara, vi vill vara självständiga, vi vill vara helt oberoende av andra. Men vi människor är flockdjur, det borde alltså inte ta på ens stolthet att be om ett nummer om det är det man vill ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar