lördag 31 januari 2009

Lördag.

Nu orkar jag inte med det här länre, somnade 6 imroses gick upp kl 9. Detta är inte okej! Nu har jag jobbat klart och ska bege mig ner mot café viskan och ta en kaffe med min kära Therese, senare under kvällen blir det myskväll hemma hos henne med Tanja och Stina också. Slipper jag tycka synd om mig själv ikväll igen. Det är bra jobbigt att vara nykter måste jag säga, nästan som avvänjning. Nej, nu får jag nog gå innan hon lackar på mig!

DAGENS TANKE

Tänk så mycket en blick kan säga, kollar man någon i ögonen kan man se att personen är ledsen över det som varit och det som hände. Samtidigt kan en blick också säga motsatsen, även om orden ur munnen är förlåtande säger blicken något annat. Jag är inne i en period i mitt liv där jag gör bestående val, där jag väljer mina vänner och vilka som ska finnas i mitt liv, vad jag vill göra med mitt liv och vad det ska innehålla. När jag tror att jag gjort rätt val, det är då blicken dyker upp, och jag märker att jag inte har så lätt för att släppa taget som jag en gång trodde. Jag må vara kall i mitt sätt, men jag berörs i min ensamhet, när ingen ser mig. Då sitter jag och tänker på allt, gråter ibland, men sen är det dags att ta nya tag och bege sig utanför dörren. Där är jag en annan person, men innanför min dörr, när jag är ensam, då berörs jag av din blick, hur du såg på mig, och hur du bad om förlåtelse.

fredag 30 januari 2009

Thank god it's friday!

Då var veckoplågan över och helgen står framför dörren! Jag orkar inte med dessa sömnproblem längre jag ska köpa tabletter så jag är pigg när jag är vaken istället så jag inte är trött då iallafall så skiter jag i om jag får sova på nätterna eller inte! I helgen blir det lugnt, kanske drar till Göteborg en sväng imorgon och tar en fika med Lina eller så stannar jag hemma och tycker synd om mig själv, för fest det blir det fan inte något av nu på ett tag. Massor av träning denna veckan så nu är det hårda tag fram till sommaren!

Ciao!

DAGENS TANKE

Jag har funderat kring det här med förändring. Är det något bra eller dåligt? När man står mitt i stormen känns det som att man bara vill att det ska vara som det alltid har varit, men tänker man steget längre kanske man kommer fram till att det är något bra? För när det man har inte är tillräckligt då måste väl en förändring luta åt det positiva hållet? Vi kan inte gå samma väg föralltid, ibland måste vi ändra riktning när vi kommer till en korsning. Vi måste göra ett val där vi bestämmer vart vi vill i livet. Vi kan inte stå och trampa på samma ställe livet igenom. För när vi blir äldre och ser tillbaka på våra liv, stannade vi på samma ställe för länge? Eller flydde vi från allt för snabbt? Tiden kommer komma ikapp oss så småningom. Och då kommer vi önska att en förändring hade kommit snabbare, eller att den inte hade kommit alls. Men det viktigaste är att förstå det jag sa innan, en förändring är bra när det som är inte är tillräckligt....

torsdag 29 januari 2009

Dagarna går...

Jag tror på allvar att jag har fått sömnproblem. Kan inte somna innan 4 på nätterna, somnar jag så vaknar jag hela tiden och tror att jag ska gå upp! Och så när jag väl sover djupt igen då ringer klockan och det är dags att dra till jobbet. Segt är det! Men men, antar att det är lika bra kan ju inte påstå att jag sover bort mitt liv. Sitter på jobbet och drygar och längtar till sommar och sol! Förstå hur skönt det skulle vara att lira lite beachvolley på stranden, skön musik, lite drinkar som serveras, gott gäng människor och värme! Men men än så länge är det januari, även om jag trodde vi idag gick in på februari, så det är lika bra att inte tänka goda tankar om bättre dagar! Ska iväg och träna kravmaga sen med flickorna och kanske hinner med lite styrketräning innan dess.

DAGENS TANKE

Jag sitter på en hylla och kollar ut genom fönstret. Rummet är mörkt och utanför faller regnet. Ta inte på mig jag kan gå sönder, låt mig sitta här i min ensamhet, i min egna lilla bubbla. Spräck den inte, då spricker jag, i tusen bitar. Jag har en sidenklänning på mig och lockat hår. Mina ögon är blå. Jag är vacker som en saga men jag kan inte röra en min, jag kan inte skratta, jag kan inte gråta, jag kan inte känna jag kan inte se. Jag lever i en egen värld, en värld i tystnad. Människor ser mig, men hör mig inte. För jag kan inte prata. Jag sitter på min hylla där jag alltid har suttit, att vara en docka av porslin är vackert, men det är inget liv..

tisdag 27 januari 2009

Tiderna förändras och tur är väl det.

Nu är det äntligen över med alla beslut och det som skulle göras! Och jag sabrin swedan ska börja jobba på KING LOVE QUEEN! Det kommer bli en grym salong med kläder inredning och smycken utöver frisör. Jag kommer där att jobba med Fazli min malaka och chefen är Hannele queen of Borås. Kommer även bli kollega med en gammal tjej från min paralellklass sedan frisörskolan som heter Jenny. Det kommer bli grymt kul och alla som läser det här måste komma dit och checka in stället när det är klart! Öppning sker i början av mars och jag kommer självklart återkomma med vidare information!

Helgen var helt underbar. Torsdag började med fest på klubb pank, fredag var push i göteborg för att fira våran sköna Louise, lördag var det 90 tals tema på hyllan och det var fest på lika hög nivå som alla våra fester! Men nu är det diet igen, ingen mat ingen dryck. KÖR!!!

Idag ska jag och min lilla prinsessa Therese börja kravmaga, en israelisk kampsport så jag måste ju ha det i blodet på ett eller annat sätt! Sen på torsdag blir det till att börja fotboll igen, och däremellan ska jag hinna gymma. Jävlar vad laddad jag är för träning nu! Nej nu får jag ta tag i jobbet igen!

Ciao!






DAGENS TANKE

Att bara vara ärlig och säga vad man känner är något av det svåraste som finns. Men ibland är det något av det bästa för att kunna lämna något bakom sig. Att erkänna för sig själv att tankarna kommer förfölja mig fram till dagen jag säger dom högt. Att erkänna att jag inte mår bra och att det sårade mig. Det är att visa mod, att göra något jag fruktar! För jag vet att när jag väl sagt orden, då kommer jag må bra igen, jag kommer få ur mig det jag går och bär på. Kanske inte allt, men en liten del och det är lättare att glömma och gå vidare istället för att gå runt att tänka på det som tynger mig. Jag flyger nu, jag flyger högt! Och jag vill inte landa ännu, även om jag vet att jag kommer hamna på botten igen så vet jag också att jag kan ta mig därifrån, genom att vara ärlig mot mig själv, genom att inte gömma mig bakom en kall fasad. För ingenting kan göra mig mer illa än det jag gör mot mig själv...

onsdag 21 januari 2009

I give love a bad name.

Onsdag och sista arbetsdagen för veckan! känns fruktansvärt bra måste jag säga. Känns näst intill onödigt att jobba när det är så lite att göra denna månaden! Imorgon ska jag träffa Belinda, en gammal lirare sen barndommen som bott uppe i Borlänge ett tag, vi har inte träffats på kanske två år nu. Så blir nog en sväng ut i vimlet framåt kvällningen. Jag känner mig allmänt deppig nu förtiden. Alla frågar vad det är med mig men jag vet inte. Är väl mörkret som gör det. Har varit och fikat med Louise nu, som fyller år på fredag! Då blir det fira henne med storkalas!

DAGENS TANKE

Let me tell you what's on my mind.

This little game we play, breaks a lot of hearts. And maybe your ace can't help you this time. You ask me why, but there are always those with a better hand.
You think your game is honest, but it's just as bad as all the other games on the market. You play it this game, like it's your life. And sooner or later, it also will be. But you can't gamble your way through life though. And at one point you will realise, just like I did. When you are game over, no more ace to play.
That point will be when you lost everything. When your game played you back.
But what if life is nothing but a game? Cause sometimes you play with higher stakes than you can afford, and you lose more than you had. Everything in your life becomes a part of the game, you compare people and their worth in cards. But you know, it's not always the best cards than gives you the pot. You need to understand that the cards you threw away could've been the cards that would give you the biggest pot you could ever dream of. And lets say that life is this poker game, you have to gamble!
Not all the time, but sometimes for the cards that talks to you. You know what I mean? When you get a good feeling about a hand even though it's 2-7. All in! No fold, no check. To win big, you sometimes have to gamble. But you gotta know when to stop, before you lose what you won and before you get back to where you started. Cause once you lost it, you will never get it back. And even if you do, it won't be with the same joy you had the first time. So when you sit at the table, with a pocket of aces, will you play em'? Or remeber what I told you? I'm sitting right across the table, waiting for your move. I will take you down, I will make you lose everything, just like I did when you threw your cards away the first time, I was that 2-7 on your hand. But at that game, I would've given you the pot. But you were to scared to gamble that time. So will you do that now? I guess you will. But this time, it's my turn. Cause the best hand is no longer the one that you have.

tisdag 20 januari 2009

What's your name again?

Jag har kommit fram till att det finns en månad jag hatar mest på året, och det är januari. Som frisör med egen stol tjänar man inga som helst pengar! Varför ska det vara finanskris, efter jul och januari på samma gång? Snälla människor ni har mer pengar än ni tror, så kom och klipp er för fan! haha jag börjar samla mig gällande mina val som måste göras. Så det är bara att ta tjuren vid hornen och följa min instikt. Idag ska jag träna igen, nu är det dags att sätta fart, beach 09 närmar sig med stormsteg och jag vill inte ligga efter tiden i år igen! Just det, så skönt, jag slipper åka till sälen! Tackar högre makter för att det löste sig..

DAGENS TANKE

Du ser på mig, men du ser mig inte.
Du är tyst, men du lyssnar inte.
Du pratar om mig, hur vacker jag är, men du ser inget annat. Vad som finns på insidan. Du säger hur mycket du tycker om mig. Men vet du vad det är du tycker om? Du säger att jag är en fantastik människa men du känner mig inte! Du vet inte vem jag är eller vad jag bär på. Vet du vad som hänt mig? Vet du vad jag har gått igenom? Vet du vad jag gör när ingen ser? Vet du när jag ler på riktigt? Nej, du känner mig precis lika mycket som det du valt att lära känna. För mycket i bagaget gör det svårare att gå därifrån. Det är lättare för dig att känna mitt offentliga jag. Det är lättare för dig att se mig på ett ytligt plan, och det är lättare för dig att såra mig när jag är bilden som du har byggt upp. Du ringer ibland, för att höra hur jag mår, men vill du veta hur jag mår? Du frågar vad jag gör, men vill du veta vad jag gör? Du gör allt för att inte förstöra din bild av mig. Men det är också därför jag tar mitt avstånd. Varför låta någon komma in i mitt liv? Någon som ser på mig, men som ändå inte ser mig..

måndag 19 januari 2009

Monday once again!

Helgen var fantastiskt rolig. Lördagen blev inte som planerad med bra mycket roligare än förväntat! Började med att Robin och jag gick och tog oss en fika för att sedan åka hem till honom. Där började vi dricka vin och kolla på körslaget, vilket vi kom fram till inte var riggat då det isåfall hade varit Borås tur att lämna programmet. Mer vin. Lyssnade på musik, infinity susar fortfarande runt i mitt huvud där det alltid kommer stanna, bästa låten 2008 utan tvekan. Sen vid 12 tiden började vi fundera på utgång, ringde till Jojje och listan var klar på PUSH så vi drog dit. Väl inne drack vi och drack. Därefter skulle vi utmana varandra i hitta typen. Jag langade fram två brudar till honom som han var mäkta glad över hahahah NOT! Men jag fick mina skratt och lyckan var fulländad. Full som jag var åt jag en korv med bröd när festen för kvällen var slut, att tillägga är då att jag avskyr korv! Haha sen var sleepytime.. Men en bra kväll! Tackar.

DAGENS TANKE

Tänk att det ska vara så svårt att göra saker för mig själv. Jag har så svårt för att säga ja till en sak och nej till en annan, även om det är det jag vill göra så har jag svårt att såra dom människorna som står på nej sidan. För vi har ju trots allt haft det grymt kul under alla åren! Men det känns som det är dags att gå vidare på något sätt. Men det är så mycket svåra val just nu! Jag vill bara ha ett break, fundera lite, komma fram till något, för att sedan ta mitt beslut. Vad är det jag vill göra egentligen? Just nu känns det inte så självklart som det brukar göra. Men jag antar att jag kommer fram till en lösning som passar bra för mig. Och att jag vågar ta steget och tala om alla vad det är. För jag vet ju själv, att våga är att vinna. Gör jag inte det kommer jag inte komma långt i livet, så det är dags att ta mina ben ställa dom på marken och bara köra!

lördag 17 januari 2009

Kyliga dagar!

Då sitter jag på salongen i min ensamhet, det är nästan läskigt tyst här nu. Har vart inne och jobbat några timmar men nu är jag klar. Ska snart lägga lite make och ta på mig lite kläder för eftermiddagen/kvällen. Ska till Göteborg och träffa en som heter *****. Ska bli himla trevligt faktiskt! ingen utgång för mig ikväll, vilket betyder att jag klarar mig fram till sälen utan utgång som jag lovade mig själv förra helgen! haha bra gjort Sabrin! Gud jag har sån panik för sälen jag kan verkligen inte åka sånt dära, ska lära mig bräda liksom, troligt att jag står ut mer än två minuter! Nej du, kanske dags att ta en puff och sen börja fixa mig då.
CIAO!

DAGENS TANKE

Det är kallt och det är tyst. Jag hör ingenting förutom mina egna andetag. Är det över nu? Jag ser mig omkring, är någon vid liv? Var är mamma? Var är pappa? Jag kryper framåt, det gör ont. Mamma!??!?! Det är tomt, det ligger massa kroppar överallt som jag tvingas klättra över. En man tar tag i min arm och ber om hjälp, men vad kan jag göra? Mannen stänger sina ögon. Pappa?!?! Var är du? Jag kryper vidare, smärtan håller på att ta över. Jag hör skrik runt omkring nu, jag är inte ensam. Skrik av fasa och sorg. Det finns inga hem kvar, allt har fallit till marken, hur kan jag visa hopp när jag ser slutet? Smärtan i min kropp gör att jag måste ligga ner. Jag skriker. Tårar börja falla, det är över snart. Det är med blandade känslor jag inte längre känner min kropp. Ingen kan göra mig illa längre, inga soldater eller missiler kan skada mig. Jag ligger nu inför döden. Hoppet har lämnat mig. Jag vill vara med mamma och pappa. Men jag ligger ensam och känner sakta hur jag börjar drömma, hur jag börjar försvinna. Allt som var grått och dammigt runt omkring mig börjar likna ett ljus. Nu är det över, och jag blev bara 7 år gammal.


Jag känner starkt för folket i Gaza, då jag till hälften har blod därifrån. Jag önskar inget hellre än att det tar slut. Jag sitter med tårar som faller när jag skriver detta, för ingen människa bör tas ifrån sitt liv på det här sättet.

fredag 16 januari 2009

Ja då var det fredag!!

Som jag sa, tisdag är lika med helg för nu är det fredag igen! Tränade combat igår för första gången på över en månad jävlar vilken träningsvärk, och till råga på allt vaknar jag upp mitt i natten och har skaffat mig nackspärr dessutom så har gått runt på jobbet som en zombie idag, mycket trevligt! Ikväll blir det lugnt imorgon blir det göteborg igen och kanske även en sväng till IKEA för att inhandla lite möbler av alla slag. Så jag kan ha den efterlängtade inflyttningsfesten! Måste sola idag också helt sjukt hur blek jag blir vissa dagar, andra dagar tror folk att jag varit utomlands, men känner att det är lika bra att gardera sig har inte solat sen turkiet i september så det är mer än dags nu! Nej nu ska jag göra något vettigt tror jag!
Tingeling!

DAGENS TANKE

Tänk vad folk gör för att nå framgång. Stänger in sig i ett hus med kameror ständigt i nacken, ligger med folk som "är något" i hopp om att bli sedd, trampar på sina vänner för att ta sig fram. Och ja, det är nog den värsta delen, att man kan såra sina vänner så djupt för att enbart nå någon form av framgång. Jag menar är pengar och berömmelse verkligen så viktigt när du står ensam på toppen? Vem delar du alla lyckliga stunder med? Du är själv. Du har trampat på dom vänner du hade som skulle gå genom elden för dig. Allt för att nå din five minutes of fame. Ja så är det, du kommer inte vara kvar i toppen för all framtid och när du åker ner igen finns ingen som räddar dig och som finns vid din sida. Tänk efter innan du tar steget över dom som betyder något. Försök tänka efter på vad du har innan du har förlorat det, uppskatta det du har mer än det du tror att du kommer få. För en dag kommer du inte var störst bäst och vackrast längre, och då kommer du få känna på hur det känns när någon trampar på dig..

torsdag 15 januari 2009

Åhh jag blir så trött!

Nu var jag på banken för att köpa mig en ny dosa efter att ha slarvat bort den gamla i flytten. Står i kö i hundra år för att vid pensionen tider äntligen få komma fram till kassan, då jag märker att jag inte har mitt legitimation med mig!!!! Det är panik med räkningarna nu som jag måste betala så givetvis glömmer jag det. Det känns så typiskt mig, när det är något viktigt är hjärnan någon annanstans och funderar! Men men! skönt med torsdag idag, snart helg med andra ord och helgen kommer bjuda på godsaker utan dess like. Inga detaljer, jag återkommer med det efter veckans slut.

DAGENS TANKE

Det finns alltid något i allting som får mig att tveka.
För mig är det allt eller inget, det avgör hur jag lever mitt liv.
Men ibland känns det som att allt inte räcker till,
och jag tror att det är det som skrämmer mig.
Att hur mycket jag än får, vad jag än får, så väljer jag att springa därifrån,
förr eller senare finns inget mer än rök kvar efter mig.
Visst ser jag tillbaka, men vad är anledningen till att ta
kontakt med mitt förflutna?
Jag blickar framåt, hittar något, ökar stegen, till jag springer igen.
Jag vet inte vad det är jag försöker att tro,
men det känns som att jag tror att jag alltid kan få något bättre
än det jag har i nuläget.
Och visst, det är sant och kanske sunt att tänka så, till en viss gräns.
Jag är så rastlös i mig själv, låt det hända nu.
Händer det inte nu då springer jag fort,
händer det nu då har jag ingen tid att njuta.
Jag försöker alltid se det onda i det goda, det leder till tvekan.
Tvekan på om det är såhär jag vill ha det, är det såhär jag vill leva resten av mitt liv?
När jag känner att något blir för tryggt är det dags att försvinna innan jag förlorar det.
För det känns på något sätt som att lämnar jag något som är bra bakom mig,
då finns det där i mitt förflutna att titta tillbaka på.
Då är det kvar, precis så bra som jag lämnade det och inget hann bli förstört.
Jag känner en styrka i att kunna gå, när det egentligen är min största svaghet.
Jag vågar inte öppna ögonen, andas ut, och njuta av nuet,
framtiden står alltid och knackar på min dörr.
Jag blundar, andas in, och antar nästa utmaning, utmaningen mot själv och vad jag klarar av.
Ibland ser jag människor runt mig som har ett lugn inom sig,
som på något vis utstrålar trygghet och lycka.
Jag tittar, vänder mig om, springer vidare, fortare än förut.
Jag tror inte på evighet, jag tror inte på trygghet, jag tror inte på lycka.
Jag känner, tvekar, springer. Det är så jag lever mitt liv.
Tar fram mitt förflutna ibland för att beskåda det en stund.
Var det lycka? Ja det var det nog, men jag tittar aldrig för länge,
jag vill aldrig förstöra något som var bra som jag lämnade bakom mig.

tisdag 13 januari 2009

Tisag betyder snart torsdag betyder snart helg!


Okej då har jag åter igen funnit en dator med internet! Får panik snart, måste få hem till lägenheten snart! Hoppas det inte blir fem veckor bara vilket det tydligen finns risk till. Sitter hemma hos Louise nu då jag var tvungen att sova borta eftersom dom ska lägga nytt golv i hela lyan imorgon. Och, idag har jag åter kommit tillbaka till träningen efter mycket fest och sjukdom. Imorgon blir det jobb och träning åter igen. Lördagen var kanon förövrigt för er som undrar! Pushade loss totalt.. Haha vilka människor jag har i mitt liv..

DAGENS TANKE

Jag har kommit fram till att jag lever mitt liv hur fan jag vill. Jag ska inte behöva ta hänsyn till andras tankar och känslor kring hur jag väljer att leva! Sure, det låter egoistiskt, men samtidigt, ska jag ständigt gå runt i oro för hur andra människor uppfattar mig så kommer jag aldrig kunna uppfylla mina behov. Jag har så mycket jag vill göra och uträtta! Vem anser sig rätten att tala om för mig vad som är rätt och fel? Det är bara vad som är rätt och fel ur deras ögon inte ur mina. Jag gör aldrig, sällan, något som jag anser som fel. Gör jag det, ber jag om ursäkt och går vidare. Jag är bara människa och allt jag säger och gör kan inte alltid vara korrekt. Men samtidigt så är det ju faktiskt så att man lär sig av sina misstag. Fick höra att jag var väldigt maskulin i mitt sätt, men hur menar personen då? Bara för att jag vill ha tydliga besked och inte tar skit ska man sätta ett kön på mitt beteende då? Jag vill inte sitta tyst och undra vad som händer. Deal with it and move on, det är så jag ser på saken. Att vilja göra en sak, och sen inte göra det pga rädslan att bli avvisad, då är man feg. Och det är något jag skulle ångra resten av mitt liv. Jag har gjort det så många gånger, haft en tanke men vänt mig om. Men nu, jag lever mitt liv, jag lever det som jag vill. Och i mitt liv är det jag som är drottningen, jag har mitt slott, och i mitt slott behöver jag ingen kung eller någon som berättar för mig hur en drottning beter sig. Det är bara jag och dom jag vill ha i mitt liv som spelar roll. Resten, I don't give a fuck!

lördag 10 januari 2009

Lina is back in town!

Då var man Göteborg, igen. Men vad gör man inte när Göteborgs egna Lina har anländit till Sverige igen efter två veckor på andra sidan atlanten? Det var bara att ta sitt pick och pack hoppa på bussen och dra iväg västerut. Nu sitter vi hemma i Jojjes lägenhet och har precis korkat upp vinet. Det är det sköna, ingen stress allt stänger inte två som i min hemstad Borås. Ikväll blir det väl någon form av utgång, är det något folk ute idag tro? Det lär vi märka, annars bara att dricka lite mer så ser man dubbelt, med folk. Kan alltid funka! Har för tillfället inget internet hemma då det tar två-fem veckor att flytta det jävla abonnemanget jag skaffade mig i ett tidigare liv som jag är fast i ett år till. TRÖGT! Det är den stora anledningen till den dåliga uppdateringen. Men tjosan i trosan nu är jag här och nu ska jag fortsätta socialisera med mina vänner! puss på er!

DAGENS TANKE

Allting löser sig, allting kommer till en. Det kommer komma till mig också en dag. Jag vet inte när, men det gäller bara att hålla alla dörrar öppna. Jag vet det, det ger mig ett lugn. För det enda jag kan göra egentligen är att leva mitt liv så som jag vill leva det, här och nu. Jag ska lära mig att det inte finns något imorgon, det är nuet som gäller, och just nu har jag Lina och Louise, två av världens goaste tjejer. Och jag är så tacksam för att jag har mitt liv idag.

onsdag 7 januari 2009

Flyttdags!

Sitter och väntar på min vän Therese Törnvall som jag inte har sett röken av sen förra året. Hon ska hjälpa till att flytta nämligen. Göteborg då, jo det var kul hade kunnat vara bättre drag ute men å andra sidan var det en trevlig förfest och sådär. Var bara ute en timme sen drog vi tillbaka till tvillingbröderna Axel och Gustav där dom fortfarande var igång. Men nu är det färdigfestat för ett tag, fram till sälen v 4 iallafall måste komma iform nu igen helvete! Blir så arg på mig själv, jag menar vem vill se sliten ut innan 20? Inte jag iallafall. Efter sälen blir det hård hård hård träning. Nej, dags att ta itu med porslinet..

DAGENS TANKE

Det finns många tankar i huvudet för tillfället. Vad ska det bli av mig? Kommer jag ta mig dit jag vill eller ska jag välja en annan väg att gå? Ska jag sikta högt eller sikta dit jag kan nå? När är det okej att börja dejta igen efter att ett 2 års förhållande tagit slut? När ska jag ändra min livsstil om jag inte vill ändra vad min nuvarande innebär? När ska jag ta steget? När jag ska inte ta det? När ska jag bara försvinna? Och när ska jag stanna kvar? Ska jag gå genom elden, eller ska jag på vattnet? Huvudet är fullt av tankar och jag önskar att svaren kommer till mig. För på ett eller annat sätt så vet jag att det löser sig, men jag hoppas att det blir som jag alltid velat. Vad är annars meningen med livet om livet inte blir som jag har tänkt mig?

måndag 5 januari 2009

Götet nu kör vi!

Jag och miss Lina är snart påväg till Götet med Isabel, Sara, Amanda och Johanna. Tänk vad lite övertalning göra, jag känner det att det är precis lika bra att bara köra. Så, nu kör vi!!!!!!

Tjohooo måndag!

Det är nog första jag gången jag är glad för att det är måndag. Men som vi alla vet är det en röd dag imorgon så ikväll blir det fest igen! Och även idag bär det av till Göteborg som så många gånger annars. Vi ska hem till en kille som heter Axel som skulle fixa heta grabbar till mina singelvänner hahahhahaha fruktansvärt bra samarbete vi har där. Får väl se vart utgången bär av, men finns väl lite alternativ, får se om jag ens vågar visa mig på PUSH idag efter nyårsnatten, det återstår att se! Nu ska jag strax ner till stan och käka lunch med min mamma, efter det ska jag jobba en sväng och sen bär av det av till Götet med Lina. Följade ska med. Isabel, Karro, Johanna, Elisa, sara, Lina. Det är säkra kort, sen har vi kanske, Louise, Tanja och Stina. Blir ett gott gäng måste jag säga! Nej nu ska jag ta tag i outfiten for the night! Ciao!

DAGENS TANKE

Vad skulle jag ta mig till utan mina vänner? Jag vet verkligen inte. Vilket ensamt liv man skulle få. Jag har tänkt på det många gånger. Jag har verkligen turen att ha så många bra vänner, vänner som vet vem jag är och vad jag vill med mitt liv. Det finns så många ensamma människor i världen som inte har någon att fira nyår med, inte har någon att gråta ut hos när man är ledsen, utan dom sitter där i sin ensamhet vare sig dom vill eller inte. Därför jag har så svårt för människor som utnyttjar sina vänner till max. Eller människor som skiter i sina vänner när dom blir kära. För jag menar, visst, du kanske gifter dig med snubben men tror du någon kommer komma på bröllopet? Nej. Eller så tar det slut mellan er, då har du missat massa värdefull med dina vänner, och tror du då att dom står där med öppna armar mitt i natten? Nej. Det är en sak jag har lovat mig själv, att hur kär jag en blir ska jag aldrig låta det gå före mina vänner. För jag har kommit på vad som är mest värdefullt här i livet, det är kärleken till en vän. Den ömsesidiga kärleken. Behandlar man den väl har man den föralltid, kärleken mellan man och kvinna känns däremot mer som en period, för att älska och attraheras av någon är svårare att få att hålla föralltid. Men jag älskar mina vänner, och ja, jag kan inte säga att jag blir attraherad men jävlar vad snygga dom är! Vi får varandra att känna oss vackra, vi klankar aldrig ner på varandra, vi uppskattar tiden med varandra och jag är så glad att jag är jag och att jag får dela mitt liv med er!

söndag 4 januari 2009

Solen skiner över Borås.

Eftermiddagssolen har lagt sig över Borås. Och mina ögon kommer strax att checka ut, är så fruktansvärt trött idag. Kom hem kl 8, då var det färdigfestat för min del! Helt sjukt, skulle ha myskväll med tacos och lite vin bara med Therese och Jarno. Det började bra vi åt och smutta lite vin, sen kom Viktor och hans bror så blev det självklart utgång. På Hyllan sänkte vi massa järn och drack massa drinkar, träffade gamla vänner, men klockan blev allt för fort 2 så vi ringde till Mike och kollade efterfesten. Vi drog till Sigge en sväng, eller ja, en liten sväng på 6 timmar. Haha spelade gitarr och sjöng och drack. Fruktansvärt trevligt var det! Men det sätter sig för nu är jag grymt trött och det blir ingen promenad för mig i eftermiddagssolen.¨

DAGENS TANKE

Otrohet. Jag vill bara säga det, vi accepterar det. Otrohet är inte längre en kyss på krogen, eller en flört, det är helt okej. Otrohet är knappt ett misstag på fyllan längre, vi förlåter. Otrohet numera är i det stora hela en romans. Hur gick det såhär långt? Jag säger inte att vi tycker det är okej, men vi accepterar mycket mer. Jag anser att sex inte är kärlek, MEN med det menar inte jag att otrohet är helt okej sålänge man inte är kär. Med det menar jag att man kan ha sex med någon man attraheras av för stunden utan att man blir kär och blanda in kärlek. det är en lust vi människor har, vi måste ha sex. Men kärlek uppstår inte bara för att man ha sex. Men lever vi i ett förhållande ska vi av respekt gentemot den andra personen vara trogna. Det är det som allt handlar om, tillit till varandra, att inte falla för frestelsen, att inte skicka det där smset, att inte hålla om den där tjejen/killen lite för länge, att gå hem till din säng där hon/han ligger och väntar och inte går någon annanstans. Jag ska villigt erkänna att jag har inte varit en ängel, men det är också då man ska tänka om. Jag har varit rädd för att själv bli sårad efter att jag en gång blev det, och därför har jag handlat som jag gjort, jag är inte stolt. Men det har också fått mig att växa, att förstå. Men med tanke på hur lätt vi tar på otrohet numera så är jag livrädd för att bli kär igen. Jag vill kunna känna mig trygg. Snälla respektera varandra, faller du för frestelsen, jag tror ingen mår bättre av att du berättar det, du ska leva med det själv. Och sen tänka över din situation, för en gång blir lätt en andra gång, är du då kär? Älskar du personen som väntar på dig hemma i eran säng? Eller är det dags att ni går skilda vägar?

lördag 3 januari 2009

Nu tar jag ton!

Nu har jag sovit på tok för länge idag! Vaknade kl 12 och det är inte okej! Ska tvätta massa kläder idag och sen får vi se vad som händer till kvällen. Ska man gå ut en sväng tro? Eller är det ens något folk ute idag? Jag ska ut på måndag troligtvis. Jag känner mig så fri, det är så skönt! Gör vad jag vill när jag vill, finns ingen eller inget som stoppar mig. Kollade ut lite innan, nu är det dags för snön att komma, jag säger som såhär.. IT'S TOO LATE NOW! Nu vill jag bara ha sommar.

DAGENS TANKE

Jag vill tro hoppas och önska att allt en dag löser sig för dig. Att du en dag kommer skratta med ögonen igen mer än för en kort minut. Jag önskar att jag visste hur det känns, jag önskar att jag får hjälpa dig genom stormen du lever i. Du väntar på solskenet som jag alltid påminner dig om och jag lovar att det kommer komma en dag. När vinden blir för stark och när kylan blir för kall ska jag värma dig, ta dig på min rygg och bära dig. Men jag vet att du klarar dig, och jag tror också det är viktigt för dig att ta dig igenom ensam men med mig vid din sida. Men jag lovar, att dagen då du inte orkar mer, säg mitt namn så tar jag över. Min vän, jag älskar dig, och jag går genom elden för dig, känn dig aldrig ensam där du går mitt i stormen.

fredag 2 januari 2009

Smycka världen.

Jag står vid stationen och väntar på ett tåg, det är nu dags för mig att gå.
Finns inget att hämta,finns inget att ge, finns ingenting kvar att få.
Jag vet inte vad som fick mig att tro att vi skulle åt samma håll.
Vi försummade varandra till en punkt då det brast, och vi tappade all vår kontroll.

Vi önskade oss för mycket, ömhet, kärlek, och lycka.
Vi önskade oss världen, som vi med kärlek skulle smycka.
Men det vi fick var , tårar, sorg, och svek.
Solen kom för nära och vi förlorade vår lek.

När havets stormar har sinat, och båten rott i hamn,
då önskar jag att jag åter, får somna i din famn.
Att på nytt försöka föda, det vi en gång byggde stort.
Och att vi kan förlåta varandra för det vi en gång gjort.

Vi brände broarna som band oss samman, hoppet likaså,
jag lämnar nu din sida, jag har vänt mig, jag ska gå.
Vi må ses i horisonten, säg mig, kommer du se att det är jag?
Eller ska jag vända också där, och åter vara svag?

Jag vill ej längre försumma, den tid vi lever här.
Jag vill vakna upp en dag och bara få vara den jag är.
Leva i nuet, ej för imorgon eller igår,
och att varje dag få veta vad jag ger och vad jag får.

Ge mig inte din hand, ge mig inget som är ditt,
innan dagen du är redo att säga att det också är mitt.
En dag när du och jag kan få det vi önskade i vårt förflutna,
när vi står i stormen med varandra och händerna är knutna.

Den dagen då vår ömhet åter är här,
leva i nuet och bara vara kär.
Den dagen då vi byggt upp våra broar mellan hav,
den dagen då vi ej längre ställer några krav.

Dagen då jag och du fått all vår önskade lycka,
och världen med vår kärlek vi fick äntligen kan smycka.

Vilket nyår, på gott och ont.


Nyårsfesten var en total succé. Massor av vänner, god mat, alkohol och mer alkohol. Hela atmosfären andades kärlek! Svårt att förklara för er som inte var med. Dagen började med att vi åkte till Göteborg vid 11 på förmiddagen, sen fixade vi och donade och snabbt som bara den var eftermiddagen här. Folk började rulla in och det var dags för fördrink. Mosserat vitt vin med grapefrukt extrakt och någonting tror jag det var. Förätten var en het räkcocktail, huvudrätten klyftpotatis med oxfilé med parmaskinka, äpple och parmesanost stuving och som sås var det rödvinsås. Efterrätten bestod av frukt i ugnen med vitt chokladöverdrag och vaniljvisp. Kockar, I thank you. Sen var det lite allsång med Sabrin som programledare. Snart så var klockan tolv och det var dags för nedräkning, även det finns på film precis som allsången. Ingen räknar i takt, jag räknar högst, och vi skålar och sjunger och dricker skumpa! Hahahaha Klockan blev 1 och vi drog oss ner mot Avenyn och Push. Att Therese kom in är ett under, men skorna var enda anledning till misstro till hennes tillstånd. Bra fest alla hade sin grej.
Fazli- Armarna upp och sjung!
Stina- Tungan
Freddan- Bita sig i handen
Sabrin- Springer runt för sig själv vägrar prata med någon
Therese-Askungen
Louise-Jag ligger med chefen!!

Bara för att nämna några. Kvällen slutade med att jag tog taxi hem för att sova. Louise kommer efter och skriver Zlatan <3 Sabrin på min arm. En underbar kväll och jag hoppas att resten av året blir likadant.





DAGENS TANKE

Fick inatt reda på att en bror till en gammal vän avlidit. Daniel hette han, vän till många av mina vänner. Olycka i Thailand, det är så ofattbart när något sådant händer. Jag hade ingen kontakt med honom, bara träffat honom ett fåtal gånger, men jag kan bara försöka sätta mig in i hans familjs och nära vänners situation. Hur går man som mamma vidare efter att ha förlorat sin son tex? Vi har så kort tid här på jorden att det känns så orättvis när somliga berövas den så mycket tidigare än vad som är meningen. Jag brukar säga att allt händer av en anledning och att allt det onda föder något gott, men i en sån här situation kan man fråga sig hur man ska se ljuset i tunneln. Alla vet att man behöver känna smärta, man behöver stå mitt i stormen för att uppskatta solens strålar och lyckan, men det här är en alldeles för stark storm, som få familjer klarar av. Men jag önskar hans familj och vänner ett fortsatt gott liv, och att dom på något sätt kommer förbi den här tragedin. Ni kommer ses igen, han väntar på er till den dagen är här. Men, lev era liv för däruppe där han nu är ser han ner på er, och ingen skulle bli argare än han om ni följde efter. Jag beklagar verkligen sorgen.