Nu har jag inte skrivit på ett bra tag, nästan en hel vecka emellan. Har haft så mycket för mig! I onsdags kom Ribba ( chefen på Rhodos) och Wille ( tror han är chef) och Ribbas kusin hit till Borås för att umgås med moi! Blev lite fest givetvis, det är ju som bekant det vi gör bäst nere på säsong. Så jag var lagom pigg igår, men Calle hade visning så det var bara att ta sig upp till HBC och möta upp mitt nya crew från King Love Queen. Festen var åter igång! Och fy vilken bra kväll det blev igår helt sjukt kul hade jag. Men allting gott har ett slut. Idag vart det jobb och sen mys med Therese hemma hos henne med varma mackor och massa svullo grejer. Fyfan va mätt man är nu asså, detta är inte okej!
DAGENS TANKE
Du har tagit steget, du har äntligen valt att förbättra din situation och gå vidare med ditt liv. Att äntligen våga släppa taget om ditt förflutna, våga börja om, våga älska igen, ditt liv, en kvinna, du är nu beredd att ta steget till ett rikare liv. Jag är glad att du fick ett uppvaknande, du behövde falla djupare ner på bottnen än du någonsin varit, du kommer sakta men säkert ta dig upp till ytan igen. Det kommer bli tufft, du kommer möta verkligheten på ett nytt sätt nu, du kommer inte kunna gömma dig bakom något längre. Det är du mot dig själv. Detta är en kamp som kommer bli din tuffaste någonsin, men du kommer klara det. För är du stark nog att göra valet är du stark nog att ta dig igenom det. Du kommer vara borta länge nu, du kommer lära dig att inse vad som är viktigt och vilka som är viktiga i ditt liv. Och det är dags för dig att förstå att den som är viktigast i ditt liv, faktiskt är du. Jag kommer sakna dig, för på ett eller annat sätt har du tagit dig in i mitt hjärta, du har blivit en vän jag bryr mig om. Jag vill inget hellre än att se dig lycklig och ber om att du ska få se solskenet efter stormen. När vi ses igen, det vet jag inte, men du kommer finnas i mina tankar en stund varje dag, jag skickar dig mina krafter. Efter sommaren kanske vi tar en kaffe ute i solen du och jag, på en sten ute i skogen, eller en bänk inne i stan. Vem vet hur framtiden ser ut? Kanske ses vi aldrig mer igen. Men det viktigaste för mig är att du valt vägen som jag väljer att kalla livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar